Nylansering!

Ämnen i extrakt av frukt och bär

Ämnen i extrakt av frukt och bär påverkar hastigheten som cancerceller delar sig på. I samarbete med Lunds universitet har Marie Olsson vid SLU i Alnarp studerat hur tio slag av frukter och bär hämmar delningen av tjocktarms- och bröstcancerceller.
Källa SLU Text: Nora Adelsköld

Människor med utmattningssyndrom

Människor med utmattningssyndrom återhämtar sig snabbt när de har fått vistas en tid i SLU:s Rehabiliteringsträdgårdar i Alnarp. Det trädgårdsrum som innehåller både bärbuskar och ogräs är mest uppskattat bland patienterna. Patrik Grahn vid institutionen för landskapsplanering berättar mer:
Källa SLU Text: Patrik Grahn/Nora Adelsköld
Foto: Agneta Borg-Nilsson

Kött och mjölk från betande djur
Kött och mjölk från betande djur är rikare på de livsnödvändiga omega 3-fettsyrorna än produkter från konventionellt hållna djur. Med ett ökat intag av omega 3-fettsyror skulle många kostrelaterade sjukdomar kunna förebyggas.
Källa SLU Text: Nora Adelsköld
Foto Sofia Fredriksson

frigående fjäderfä

Om nötkreatur och frigående fjäderfä betade på samma mark skulle det kunna resultera i en högre produktion per arealenhet. Sara Antell vid SLU har undersökt detta och om det finns några andra vinster med ett sådant sambete. Hon har låtit några ungdjur beta före en flock höns och gäss i fyra betesfållor. Djuren har fått byta fålla varje vecka och hönshusen har flyttats med hönsen.
Källa SLU Text: Nora Adelsköld

Fiskodling

Fiskodling står för den största ökningen av animalieproduktionen globalt sett. Fodret till odling av kallvattensarter som lax och regnbåge baseras på marina råvaror, bland annat sill, skarpsill och lodda. Redan nu är produktionen så hög att man delvis använder växtoljor i fiskfoder, något som sannolikt kommer att ske i ännu större utsträckning i takt med att produktionen av odlad fisk ökar.
Källa:SLU Text: Carin Wrange

Älgobservationer

För att få reda på hur många älgar som finns i olika områden inför varje jaktsäsong krävs en tillförlitlig inventering av älgstammen. Hittills har årliga flyginventeringar varit den säkraste metoden, men med en blandning av älgobservationer och spillningsinventering kan man uppnå samma resultat till en tredjedel av kostnaden, menar Johan Månsson vid SLU i Grimsö.
Källa:SLU Text: Nora Adelsköld

Inventeringen görs av länsstyrelserna

Varje år före jakt inventeras dalripor i 22 områden jämt fördelade i den svenska fjällkedjan. Inventeringen görs av länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland i samarbete med SLU och Svenska Jägareförbundet.
Källa:SLU Text: Kerstin Henriksson (red. Ann-Katrin Hallin)

I mjölkproduktionen
I mjölkproduktionen använder sig en del lantbrukare, speciellt de KRAV-certifierade, av så kallade amkor för att föda upp kalvar. Dessa kor låter tre till fem kalvar dia samtidigt under den åtta till tio veckor långa digivningsperioden. Antalet kalvar beror på hur mycket mjölk kon producerar.
Källa:SLU Text: Carin Wrange

Björnrädsla
Björnar undviker aktivt kontakt med oss människor. Det är slutsatsen i ett examensarbete inom forskningsprogrammet "Adaptiv förvaltning av vilt och fisk" vid SLU.

Tio björnhonor i Orsatrakten utrustade med gps-sändare fick möta människor i skogen, även de försedda med sändare. På 250 m håll reagerade björnarna – antingen letade de upp ett mera skyddat ställe eller så började de röra sig bort från människorna. De flesta björnarna stannade där de var.
Källa:SLU Text: Nora Adelsköld

Hagmarker ger bonden en chans
Landskap är en ny, eftertraktad produkt från jordbruket. Det rör sig om betade, promenadvänliga hagar, strandängar eller anlagda våtmarker för ett rikt fågelliv. I forskningsprogrammet Hagmarksmistra tar man ett helhetsgrepp på hagmarkerna; att arter ska bevaras, att djuren ska få ett bra bete och att allmänheten ska trivas. Samtidigt!
Det handlar om att bruka jorden smart och vara beredd att tänka i nya banor. Att bevara de kulturvärden och den biologiska mångfald som det svenska landskapet kan erbjuda.
Källa:SLU Text: Carin Wrange